Den psykologiska- och farmakologiska behandlingen

Det har blivit allt mer accepterat att psykoterapi kan hjälpa många människor som lider av depression. Det tar sig i utryck i Socialstyrelsens nya riktlinjer där man förordar psykologisk behandling åtminstone vid lindriga och medelstora depressioner. Vad visar forskningen om psykoterapi vid depression? Hur många patienter drar nytta av psykoterapi? Kan man säga någonting om vilka patienter som har hjälp av psykoterapi från en psykolog, terapeut eller beroendeterapeut?

Ger psykoterapi en bestående effekt eller är det mer en tillfällig lindring som man åstadkommer?
Är det skillnad mellan olika typer av psykoterapi? det finns ju många olika former psykologisk behandling. Är det någon skillnad mellan psykoterapi och farmakologisk behandling.

Ett sätt att sammanfatta den allmänna bilden ur utforskningen är att på kort sikt fungerar den psykologiska behandlingen lika bra som den farmakologiska. 50 till 60 % av patienterna blir förbättrade eller återställda i den psykologiska- och farmakologiska behandlingen. På lång sikt ser man att risken för återfall blir mindre vid psykologisk behandling. Det tycks vara så att vid psykologisk behandling verkar man komma åt orsaksfaktorer som på ett annat sätt än vid farmakologisk behandling.

Men det här är en förenklad bild för att det finns ju många olika typer av depressioner och bilden sitter inte likadan ut vid alla depressioner. Den amerikanske forskaren Daniel Klein har formulerat ett sätt att klassificera depressioner som innebär att han skiljer mellan två olika grundläggande dimensioner av depression. Den första dimensionen var svårighetsgrader, ifrån lätta till medelsvåra och svår depression. Den andra dimensionen var kronositet, är det frågan om en enstaka episod eller är det fråga om återkommande depressioner eller inte innehållande depressivitet det är viktigt att tänka på att det här är olika dimensioner alla svåra depressioner är inte kroniska och alla kroniska depressioner är inte svåra.

Den psykiatriska diagnosen Dystymi tillexempel innebär ju en kronisk form av depression av ganska lindrig art men patienten är då kontinuerligt deprimerad under minst två årstid. Om man tittar på resultaten ifrån psykoterapi forskning så är det tydligaste fyndet här att psykoterapi inte fungerar så bra vid kroniska depressioner. Vid viss forskning där man jämfört psykologisk och farmakologisk behandling av kroniska depressioner kan man säga att psykoterapin har en viss effekt men den var svag och den var sämre en farmakologisk behandling åtminstone vid lindriga former av kronisk depressivitet.

När det gäller svårare kroniska depressioner är inte alls skillnaden lika tydlig olika resultat pekar åt olika håll. I en stor amerikansk studie där man jämförde farmakologisk behandling med kognitiv terapi är det inte fanns med några lindriga depressioner. Där var det lika många patienter som blivit hjälpta av den kognitiva behandlingen som den farmakologiska. Procenten och det som blivit hjälpta i just den studien var 58 procent.

Människor med depression löper högre risk att drabbas av ett missbruk och därför är det av vikt att den alkohol och drogterapeut som möter den deprimerade missbrukaren har kännedom om de bägge dimensionerna svårighetsgrader och kronositet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *