Beroendet

Att bli kvitt ett beroende kan vara en omvälvande process. En del har lyckats göra det på egen hand men många har behövt hjälp på ett behandlingshem för för att få livet tillbaka på rätt kurs igen.

Beroendesjukdomen anstiftar med bortträngningen av det sanna självet och dess krav och känslor. Bortträngningen skapar ett inre tryck, ett emotionellt begär, ett odefinierat behov som behöver tillfredsställas. I den stund barnet växer upp ökar det inre kompressionen och med tiden blir det nödvändigt att lätta på detta tryck. Den växande individen, som är ”styrd” av det falska självet och dess bristande förmåga att känna, lär sig, att med någon konfiguration av destruktivt utagerande, lätta på sitt inre tryck. En individ som lär sig att agera ut på ett destruktivt sätt blir snart beroende av att göra detta. Missbruk är ett försök att skapa emotionell mening med livet, missbrukaren upplever en illusion av emotionell tillfredsställelse i utagerandet. På en intellektuell nivå vet missbrukaren att denne inte kan bli emotionellt tillfredsställd av sitt missbruk, men missbruk följer en affektiv logik, inte en förståndsmässig. Sjukdomen missbruk startar djupt inne i individen och handlar om en längtan efter intimitet.

Ett barn vars behov och känslor negligerats under en längre tid blir känslomässigt frustrerat. Barnet tappar tilliten till livet och gentemot andra, det känner ångest för att det inte kommer att få vad det behöver. Barnet mister också tilltron till sig själv, upplever känslor av att inte duga, känner skam för att det inte duger och rädsla för att inte överleva. För att inte gå under delar sig barnets själv i två delar. Jag-splitting betyder att barnet undanskjuter sitt sanna själv, som äger alla behov och äkta känslor, bra som dåliga och förvisar det till en undangömd vrå av sig själv. I sin kontakt med omvärlden använder barnet det som kvarstår av jaget, det falska självet, som har svårt att relatera till livet och verkligheten då det inte har, några äkta behov eller känslor.